I den pågående genomförbarhetsstudien som undersöker möjligheterna för energiproducerande tak i kulturhistoriska miljöer vill man hitta möjligheter att kombinera införandet av moderna energilösningar med bevarandet av historiska byggnaders visuella identitet. I dagsläget saknas lösningar som tillåter energiproduktion från tak utan att kompromissa med Visby innerstads historiska estetik. I denna genomförbarhetsstudie kartläggs hur man kan väva samman moderna energiproducerande innovationer med tegeltakens kulturella och visuella identitet.
Med hjälp av en tvärvetenskaplig ansats som förenar expertis inom områdena solenergi, kulturarvsförvaltning och återbruk, avser projektledare David Doms att kartlägga och analysera den tekniska och regulatoriska genomförbarheten av att integrera solcellsteknik i återvunna takpannor, specifikt i Visbys UNESCO:s världsarvskontext. Denna kartläggning innehåller regelverkskartläggning, konsultationer med experter inom respektive fält, omvärldsbevakning, workshops och kvalitativa intervjuer.
Regionarkitekt Jessica Svennel värnar om taklandskapet i världsarvsstaden Visby
Projektet genomförs i samverkan med Region Gotland, där Regionarkitekt Jessica Svännel är huvudansvarig. Så här beskriver hon de möjligheter och utmaningar som nu ska kartläggas:
Omställningen till en hållbar framtid är nödvändig och alla miljöer kommer behöva anpassa sig på olika sätt. Särskilt känsliga kulturmiljöer kräver dock särskild omsorg för att balansera behovet av att minska klimatpåverkan med skyddet och bevarandet av historiska och kulturella värden. Det är viktigt att respektera och ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena, bevara arkitektoniska detaljer, minimera påverkan på landskapet och använda lämpliga tekniker. Det är avgörande att nya tillägg i miljöer som Visby innerstad genomförs på ett sätt som bevarar kulturmiljöns integritet och värden.
I Visby innerstad är taklandskapet ett viktigt kulturvärde, och vårt kuperade stadslandskap gör att vi har möjlighet att njuta av det från många platser. Här kan omställningens tekniker så som solceller komma i starkt målkonflikt med Visbys unika kulturmiljö. Traditionella solceller kan påverka sammanhanget, materialinslagen och det visuella uttrycket och på så vis förvanska den upplevelsen av staden. Man kan fråga sig om det är omställningen som blir vår tids nya årsring i våra byggda samhällen. Det gör gestaltningen, tillsammans med platsspecifika behov och förutsättningar, till en avgörande faktor för omställningens framgång och genomslag i olika miljöer. För att lyckas med det kan inte omställningen ses endast kan ses som ett teknikområde som läggs ovanpå våra befintliga miljöer, utan som en fråga om hur vi gestaltar våra livsmiljöer in i framtiden.
Det här behöver verkligen forskas på och jag är väldigt glad över att vi nu har möjlighet att fördjupa kunskaperna kring omställning i känsliga kulturmiljöer. Jag hoppas att projektet lyckas utmana invanda tankesätt både gällande teknikens lösningar och kulturmiljöernas värden. Det är så jag tror vi kan komma vidare i arbetet med att hitta en omställning som är platsanpassad och byggd för människans framtid på jorden, avslutar Jessica.